Är så trött.
Så trött och ändå så ovillig till stillhet,
Vill sova utan att vila.
Vill slockna bort utan fördröjning.
Är så trött men vågar ändå inte släppa dagen riktigt än.
Vill inte låta timmarna passera in i det nya,
vill inte låta drömmarna bestämma färden.

Men så är du här.
Med andetag och värme. Med nattgnyn och förtröstan.
Då vill jag sova.
Mer än något vill jag sova.
Som en prinsessa på en kudde av dun och med täcke av äkta bolster vill jag snusa sött.
För då vet jag var jag har mitt hjärta.
I trygghet.
Ingen vill väll ha ett organ på nattligt strövtåg.

Strannar här.
Där du är.