Filosoferar. Eller ska man kanske säga "drömmer mig tillbaks".
Vad gjorde jag en månad från idag ?
En solig lördag med pappa och Stockholm, god mat och godare vin.
Två månader var en nybörjad skolstart och ett satans firande med kareoke och stoj.
Tre månader och jag blippade varor för brinnande livet.
Fyra, och det är här nedräkniningen börjar.
Det är fyra månader sedan - snart - och mycket snart - som mitt liv tog en oväntat vändning.
Peace and Love - en spontan festivaltipp och en resa mellan Småland och Dalarna, sovandes i tält med öl och vin och massor av våtservetter.
Musiken försökte tränga genom regnet men misslyckades allt för ofta.
Leran gjorde inte lukten av gammal fylla mer smickrande och överallt satt folk i sina tält och skrålade de värsta sånger som kunde tänkas komma upp.
Kissande män överallt, och tanken på att ta en dusch hägrade som en oas.
Men.
Sen kom det.
Två pojkar som strövar in bland de tält jag för tillfället sitter vid.
De slår sig ner, tar en öl och börjar prata.
Sen slutade vi aldrig.
Prata.
I allafall två av oss.
Det visste, och jag var säker på vad jag ville.
Det var dags.
Det är snart fyra månaders sedan och jag är fortfarande lika säker.
Så för fred och kärlek och allt vad det nu kan tänkas heta.
Det var rätt.
Något som däremot inte är lika rätt även om det nu må vara väldigt kul:
Om dessa fyra månader skulle bli till mer månader och kanske i sinom tid barn - skulle det inte vara nedrans festligt om ett sött tvillingpar skulle få namnen Fred och Love?
Man speglar alltid det som varit - det skulle i synnerhet spegla stunden som avgjort deras liv.
Nåväl. Kanske inte superlyckat namnförslag men man gör väll vad man kan för att ligga steget före min Göteborgare i humorsvängen.
Vad gjorde jag en månad från idag ?
En solig lördag med pappa och Stockholm, god mat och godare vin.
Två månader var en nybörjad skolstart och ett satans firande med kareoke och stoj.
Tre månader och jag blippade varor för brinnande livet.
Fyra, och det är här nedräkniningen börjar.
Det är fyra månader sedan - snart - och mycket snart - som mitt liv tog en oväntat vändning.
Peace and Love - en spontan festivaltipp och en resa mellan Småland och Dalarna, sovandes i tält med öl och vin och massor av våtservetter.
Musiken försökte tränga genom regnet men misslyckades allt för ofta.
Leran gjorde inte lukten av gammal fylla mer smickrande och överallt satt folk i sina tält och skrålade de värsta sånger som kunde tänkas komma upp.
Kissande män överallt, och tanken på att ta en dusch hägrade som en oas.
Men.
Sen kom det.
Två pojkar som strövar in bland de tält jag för tillfället sitter vid.
De slår sig ner, tar en öl och börjar prata.
Sen slutade vi aldrig.
Prata.
I allafall två av oss.
Det visste, och jag var säker på vad jag ville.
Det var dags.
Det är snart fyra månaders sedan och jag är fortfarande lika säker.
Så för fred och kärlek och allt vad det nu kan tänkas heta.
Det var rätt.
Något som däremot inte är lika rätt även om det nu må vara väldigt kul:
Om dessa fyra månader skulle bli till mer månader och kanske i sinom tid barn - skulle det inte vara nedrans festligt om ett sött tvillingpar skulle få namnen Fred och Love?
Man speglar alltid det som varit - det skulle i synnerhet spegla stunden som avgjort deras liv.
Nåväl. Kanske inte superlyckat namnförslag men man gör väll vad man kan för att ligga steget före min Göteborgare i humorsvängen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar