Har varit vaken i ungefär 36 h i sträck.
Till på köpet i ett land som tydligen visar sig från sin mörka sida nästan 24.7.
Förutom alla nämnda tecken på trötthet har jag varit nära att somna nästan konstant sedan
jag borde gått upp i morse.
var på Lussevaka på i en av SF:s gamla hederliga biosalonger under natten som var.
Ändå ligger jag här igen. Vrider och vänder.
Väl tillåten kommer inte sömnen.
Bara påträngande avstängdhet och tankar i tusental.
Ge mig sällskap och närhet.
Smek mig över håret och andas så nära
att jag vet att jag inte är ensam.
Inte behöver lösa alla världens bekymmer på egen hand
även denna natt.
Ha mig i din närhet som om jag vore en ensamgående katt.
Varför ska samhället misstolka fina gester.
Jag menar väl.
Varför inte dela sin värme med gäster?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar