Vill vilja.

Jag vet ju hur det är.
Vad alla sagt från början. Det som jag vet att alla varnat mig för.
Ändå känner rinner det bort när förståndet tar över ibland.

Utan att egentligen veta vad, vet jag att jag vill vilja.
Alltid, konstant och varje gång ska jag var med.
Jag vill för för att jag ska orka.
Orka för att ha ett drägligt liv.

Trots all kan det vara bra. Det vet jag.
Liten bit till.