Jag är stolt när jag vandrar hem i solskenet.
Stolt över att tre rör av mitt blod just nu ligger och väntar på att undersökas inför framtida blodgivning.
Jag är stolt över att jag idag har slutat skolan och för första gången på 6 år har kunnat gå ett helt skolår utan att behöva avbryta för att läggas in.
Jag är stolt över att jag klarade skolan.
Jag är stolt över att jag känner mig själv så bra nu, och för att jag istället för att helt ge mig hän till glass-ångest valde att agera starkt och aggressivt mot de plötsligt ät-störda tankarna.
Jag är stolt över min skolavslutningsklänning.
"Va´hon skryter" tänker ni antagligen nu.
Men faktiskt : jag är stolt över det också!
Obs. att jag väldigt sällan använder utropstecken. Detta var lite extra menat.
Jag är också stolt över dig Karin, vem kan inte vara det? :)
SvaraRadera