Söndag i vanlig ordning. eller i mitt huvud oordning. Men det är det normala tillståndet så kanske är min ordning oordning.

Sitter i förväntan på att få prata med min Lou. Hoppas även på Billy att glädja med sin närvaro.
Kommer bli spännande att se om jag nu kan hantera skype på egen hand...

Ja, och så gav en dag av effektivt pluggande framsteg. Efter några tal kvar att ta upp med en som kan har jag lyckats. Ren lycka.
Att det kan vara så kul med matte.När man kommer vidare och förstår.

Imorgon går bussen med mig mot Stockholm. Klockan 06.20.
Det är tidigt.
Det är konstigt.
Söndagsnojjan biter tag med full kraft och jag blir den lilla Karin som inte vill
gå till skolan dagen därpå för att hon är livrädd för att inte glosprovet ska gå bra.
Jag var alltid väldigt mån om om mina glosböcker.
Och om annat.

Får ta och skärpa mig, packa väskan och försätta min i en filmisk trans.
Ännu en film om andravärldskriget väntar på mig och pappa därinne vid ehm...burklocket(kan ju inte säga burk till en platt-tv?)
Kanske inte motverkar obehag, men känslan flyttas i alla fall ut ur min kropp för några timmar.

Jag vet att jag brukar bli glad när man rullar in på centralen.

Kärlek överallt. och lite ingenstans. och sedan hela tiden ändå.