hela vägen hem till Tomtebogatan.
Tillsammans med min Ell blev vägen inte för lång.
Däremot känner jag mig fasligt trött.
Sita biten kändes det som att jag vandrade runt i en sovsäck där jag gick i min stora dunjacka.
Tänk att temperaturen kan skilja sig så mycket på ett dygn.
Eller så är det bara min toleransnivå som växlar.
Ligger i sängen nu och funderar på alla nya upptäckter jag och Ell gjorde i
den sovande staden.
Vid första anblicken tror man att staden är död, men sen ser man.
Det är bara något annat som har vaknat. Nattglöden.
Här kommer lite smakprov på våra upptäckter:
Läskigaste porten på Götgatan. Ger mig krypningar i benen.
Den fulaste lampan i hela världen finns i mitt kvarter. Vilken skam.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar