Vi skulle nämligen på studiebesök ute på Etnologiska museet dagen till ära.
Vilket glädje då det är något jag tänkt göra sedan sommaren men som jag aldrig kommit för mig att göra.
Vi hade fått höra att besöket skulle gå i familjekonstruktionernas och jämställdhetens tecken som en fortsättning på gårdagens uppmärksammande av kvinnodagen. Jag såg fram emot att få lite historiskt och etniskt perspektiv på detta... men det blev inte riktigt som vi tänkt oss.
Vår guide var både kunnig och intressant men jämställdheten....nja, det var mest en genomvandring av museet - vodou, indianer och rasbiologi - fast med en liten vinkel mot jämställdheten inom de olika kulturerna. Jag lärde mig mycket och det var intressant men absolut inte som jag tänkt mig.Nja, nästa gång väljer jag nog att beskåda museet som det är, med allt från japansk kultur till rasbiologiskt utmätta abourgineskelett - och tar det andra för sig.
Kan säga att det ekologiska kaféet det har därute såg mer än fint ut. Det ska besökas endera dagen. Bussen går precis här utanför så det kan bli en smidig utflykt om man har en trevlig bok eller bra musik.
Efter att ha pluggat matte i skolan och deppat ner lite i grubbel och trötthet gav hemresan på pendeltåget en glad upptäckt.
Hör och häpna : jag satt jämte en man iförd en leaopadmönstrad kostym. Byxor och kavaj, båda i lurvigt gosedjursmaterial.Svarta spetsiga finskor på fötterna. Seriös min. Ingen kommenterade någonting. Jag log för mig själv. Tack, leopardmannen. För lite glädje och energi till eftermiddagens eskapader.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar