Bittert och beskt. Nostalgiskt plugg och kaffe.

Med en sommartid inhämtad ger jag allt för att komma in i mattens derivata.
Bara två sidor kvar tills jag får börja.
Var är de som läst matte C när jag behöver dom som mest?

Det känns lite som att vara tillbaka på gymnasiet, och det har det gjort hela veckan.
Måste erkänna, eller föresten vaddå erkänna.... det är ingen tvekan - jag saknar ED.
Att sitta tillsammans och knappra på de stora (helst gula) räknarna.
Hela skolan luktar...skola.
Människorna. Stämningen i Nv-klasserna.
Kaffe, spillt fläckvis över kläderna.

Nej, vad gör jag.
Gilla det som är nu.
Jag kan spilla kaffe var som helst.

Tulpanerna på bordet är fina.
Tillbaka imorgon tidigt, tidigt till Stockholm och MIN skola ute i Jakan.
Ja, det blir bra.

Håller jag på att bli bitter?
Gillar inte bittermandel, så antagligen inte.
Tur det föresten, för det innebär att jag inte kommer att ledas in i en död av vätecyanid
som luktar just bittermandel. Smart drag.
Det gör dom i min bok just nu. Dödar med vätecyanid alltså.

Hatar att min överkropp gungar när melodifestivalens två favoritpojkar spelas på p3.
Jag skyller på understimulans och byter raskt till spotify.
Annars kommer jag snart skriva att cellkärnan will be popular in da cytoplasma-club.
Kaffe. Eller kanske borde sluta.