Funderar och får grubbleriet stört av ett segway-beslut.

Kväll igen och jag inser att ännu en dag har gått.
Det var inte det att jag menade att låta så dramatisk, det var bare ett konstaterande.
Det är som att dagarna inte känns lika mycket såhär om sommaren.
Som att nätterna är de tillfällen då tiden stannar lite och man reflekterar över att
ännu en av de där dygnen har gått.
Medan dagen är finns bara plats för görandet.
Gör. Tänker. Gör. Tänker.

Det är ungefär så som det ser ut i mitt huvud när jag skriver.
Ord först. Tanken vet jag alltid kommer till mig allteftersom.
Däremellan kommer känslan.

För att liva upp det hela kan jag konstatera att jag med skam kommer att återvända till
Stockholm nästa gång.
Höre nämligen på nyheterna idag att Södermalmspolisen ska börja patrullera sina kvarter, åkandes på Segways. Om ni inte vet vad det är. Var glada.
De är en skam för mänskligheten. Eller ett dåligt skämt.

Tur att man är en Birka-babe och inte en Söder-böna.
Då slipper jag ha poliser åkandes på Segway på min gata.