Separation.

Pysslar och donar i lägenheten och vet att jag snart måste gå.
Ta pendeltåget och åka ut till Väsby.
En näst sista gång.
Mag-klump.

Det är inte det att jag inte är redo att ta det här steget, jag har bara enormt svårt med "Hejdå".
Önskar att alla jag träffar stannar kvar i ett litet rum i hjärtat.
Eller, det gör de. Men att de stannade i ett annat rum också.
Vill inte separeras från folk jag gillar.

Gör slag i saken och gå nu Karin.
Det regnar inte ute i alla fall. Än.