Språkar lite.

En kväll full av fina möten.
En full kväll av fina möten.
Vilket låter bäst?
Ganska enkelt svar antar jag.

Men vad är det egentligen som säger att ett platsskifte av "full" och "kväll" ger meningen
två olika innebörder?
Det är det som är det komplexa. Finessen med ett språk.
Men jag undrar, vad är poängen med detta om man inte förstår varför det är som det är.
Varför ordens ordning avgör vad som är rätt när vi inte kan säga "varför" -
Utan att svara "Därför"?
Det är kanske anledningen till att vi så desperat söker meningen med våra liv: För att den i varje fall inte går att finna i vårt språk.