Sopigt. Förlåt, glömde en bokstav. Soppigt.

Ja, jag kände att jag var tvungen att även denna vecka skryta lite med min kära skolas mat.
Härlig soppa med hembakat bröd och dessert. Varje torsdag.

Se så fint mina klasskompisar matchar med maten denna dag. Typisk Karin-kommentar.
Men det glädjer.

Men - det är ett ord jag missbrukar. Fast (oj, en synonym till men) det är ok.

Nu är jag som ni förstår framme i Huskvarna igen.
Jag har gått en promenad längs vattnet. Det är bra vackert här.
Pappa och jag har hyrt film, en film jag velat se länge.
"Vill jag vissla så visslar jag". Ska bli intressant.
Dricker vanilj-te och tänker på den lilla "Ben & Jerrys" cockie dough jag fick av pappa nyss.
Ska nog spara och längta lite. Faktiskt min första kontakt med just den smaken
men har svårt att tro att de kan misslyckas.