Hemma jämt.

Upplands Väsby bjuder alltid på sniglar.
Då menar jag inte att äta utan mer att de finns överallt.
Och stora är de. Riktigt stora.
Känner mig som en sådan just nu. Seg. Slemmig.
Flyttar ständigt omkring med en stor sak på ryggen.
Mitt hus.
Jag är så trött.
Samtidigt borde jag vara nöjd.
"Home is where ever I`m with me", kanske man kan sjunga då istället.
Ger den låten.



Jag fyller tjugo år detta år och jag känner att något är på gång.
Jag vet bara inte vad än.