Idag var dagen då jag äntligen gick den där promenaden längs det fina vattnet. Äntligen. Det är otroligt vad man -eller iallafall jag - kopplar platser till händelser. Accosierar. Det är altså inte förren ett halvår efter sommarens promenad där nere som jag nu efter mycket om och men har pallrat mig dit ner. Stegat de få metrarna till detta vackra promenadstråk.
Dom där dagarna av saknad är över nu. Lite fin liknelse med att jag "lärt mig gå på vatten" då detta faktiskt var precis vad jag gjorde. Jag korsade Karlbergskanalens snöklädda sjö, sjungande på Lars Winnerbäcks "Lär mig gå på vatten". Där mitt på isen mötte jag dessutom en herre som sa Hej. Underligt. En Stockholmare som hälsar frivlligt. Glädje och ädslor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar